Kristna vikingar

Idag har jag skrivit om hur vikingarna konverterade till kristendomen. Jag tycker att det var smart gjort av vikingarna att göra det. Då kunde de ju ta del av resten av Europas kunskaper. Jag tror att de flesta vikingarna var väldigt fästa vid sin religion, men de kanske började tvivla när det var fattigt. De började nog fundera om asatron var den riktiga religionen. De tänkte kanske att kristendomens gud var den riktiga och om de började tro på den så skulle de få det bättre. De hörde säkert rykten om att det gick bra för vissa andra kristna länder i Europa. Då blev de nog osäkra och jag tror att det var därför de konverterade.

Vissa svenskar konverterade till och med till Islam för att få bättre inflytande i Arabländerna. Jag tror att mycket handlande om inflytande på den här tiden, om man var annorlunda än de andra länderna så fick man nog inte samma handelsvillkor.

Vikingarnas tro

Vikingarna hade en stark tro till Asagudarna. Den största guden var Oden, men det fanns även Tor, Frej och Freja mm. De gudarna representerade alla sin sak och var stora förebilder för vikingarna. Vikingarna var alltså polytiester (trodde på fler än en gud). Det kan man jämnföra med en stor religion idag, Hinduismen. De tror också på flera gudar. En annan religion som också hade tro på flera gudar var den grekiska mytologin. Den kan man tydligt jämföra med vikingarnas tro. Grekernas gudar representerade nämligen också något, som till exempel krigarguden eller kärlekens gud. Det fanns också en ledare för gudarna i de två olika religionerna, Oden respektive Zeus.

Vikingarna trodde inte att jorden var rund, fast inte heller platt. De trodde att universum hölls ihop av ett väldigt stort träd, asken Yggdrasil. De trodde att de olika världarna låg på de olika grenarna. Det fanns t.ex. gudarnas hem Asgård, människornas hem Midgård, Utgård (alvernas, dvärgarnas och jättarnas hem) och dödsriket Hel. Att vikingarna inte trodde att jorden var rund var ju vanligt på den tiden. De flesta trodde ju att den var platt. Det var ju först senare man började tro att jorden var rund.

Vikingarna trodde att man antingen kom till Valhall eller Hel när man dog. Krigarna som dog i strid kom till Vallhall. Där fanns allt de kunde önska sig. Varje kväll kunde de äta massor med mat. Grisen Särimner kunde alla få en bit av. När man sen nästa kväll skulle ha mer fläsk så hade grisen blivit hel igen. Det fanns också ängar som man kunde slåss på hur mycket som helst och man kunde ju inte dö. De som inte kom till Valhall kom till dödsriket Hel. Till exempel så kom alla som dött i ålderdom och alla som inte krigade dit. Hel var en dyster plats, men den var inte tillräckligt dyster för brottslingar. De fick inte ens komma dit. De fick komma till Nastränderna. Där väntade årtusenden i tortyr. Detta kunde ju vikingarna dra nytta av. Alla ville ju slåss så de kunde komma till Valhall. Detta tror jag gjorde så att vikingarna kunde slåss utan att vara rädda. Alla visste ju att de skulle komma till Valhall om de dött på "värdigt" sätt. Det tror jag förstärkte vikingarnas armé kraftigt. Om man hade haft en annan tro som gjorde så att alla kom till samma plats efter döden så hade nog många valt att göra något annat än att kriga. Då hade kanske inte vikingarna varit kända för deras blodtörstiga armé. De hade kanske varit kända för något annat. Vikingarnas tro gjorde ju också så att man fick mindre brottslingar. Man ville ju självklart inte vara brottsling så man kom till Nastränderna. Detta var ju en fördel för dem. De flesta var ju väldigt noggranna med sin tro så de flesta följde nog också den.

Vikingarna

Idag har jag skrivit allmänt om vikingatiden och vikingar. Vikingarna är ju t.ex. kända för sina plundringståg, men de var ju även mycket skickliga handelsmän. Jag tror nog att vikingarna ville vara kända för att vara plundrare så folk var rädda för dem. Detta gynnades nog vikingarna av eftersom det antagligen då inte var så många som attackerade dem. Det tror jag i för sig att de andra folkslagen gjorde rätt i eftersom vikingarna var stora, starka och skickliga krigar. Det fanns däremot olika vikingasamhällen i Skandinavien. Vikingarna hade alltså allt annat än fred. De krigade inbördes om olika platser. Jag tror att de kunde blivit större ute i Europa om de hade samarbetat. Nu fick de istället lägga all sin kraft mot att ha kvar sin makt eller mark. Detta fungerade ju men jag tror helt klart att de kunde blivit ännu mer ihåg komna i Europa idag. Det hade nog då kunnat finnas mer spår av vikingar idag, det hade kanske t.o.m. varit några av dem kvar?

Vikingarna var som sagt också bra handelsmän och diplomater. Detta visar att de gick framåt. Plundring var antagligen det första de höll på med men de utvecklade det till att handla med varandra. Detta gjorde att vikingarna utvecklades och de kunde då leva ett bättre liv än när de bara hade plundring.

Svensk historia

Hej.

Nu har denna blogg startat och här kommer jag skriva lite allmänt om svensk historia men mest om vikingatiden.