Vikingarnas tro

Vikingarna hade en stark tro till Asagudarna. Den största guden var Oden, men det fanns även Tor, Frej och Freja mm. De gudarna representerade alla sin sak och var stora förebilder för vikingarna. Vikingarna var alltså polytiester (trodde på fler än en gud). Det kan man jämnföra med en stor religion idag, Hinduismen. De tror också på flera gudar. En annan religion som också hade tro på flera gudar var den grekiska mytologin. Den kan man tydligt jämföra med vikingarnas tro. Grekernas gudar representerade nämligen också något, som till exempel krigarguden eller kärlekens gud. Det fanns också en ledare för gudarna i de två olika religionerna, Oden respektive Zeus.

Vikingarna trodde inte att jorden var rund, fast inte heller platt. De trodde att universum hölls ihop av ett väldigt stort träd, asken Yggdrasil. De trodde att de olika världarna låg på de olika grenarna. Det fanns t.ex. gudarnas hem Asgård, människornas hem Midgård, Utgård (alvernas, dvärgarnas och jättarnas hem) och dödsriket Hel. Att vikingarna inte trodde att jorden var rund var ju vanligt på den tiden. De flesta trodde ju att den var platt. Det var ju först senare man började tro att jorden var rund.

Vikingarna trodde att man antingen kom till Valhall eller Hel när man dog. Krigarna som dog i strid kom till Vallhall. Där fanns allt de kunde önska sig. Varje kväll kunde de äta massor med mat. Grisen Särimner kunde alla få en bit av. När man sen nästa kväll skulle ha mer fläsk så hade grisen blivit hel igen. Det fanns också ängar som man kunde slåss på hur mycket som helst och man kunde ju inte dö. De som inte kom till Valhall kom till dödsriket Hel. Till exempel så kom alla som dött i ålderdom och alla som inte krigade dit. Hel var en dyster plats, men den var inte tillräckligt dyster för brottslingar. De fick inte ens komma dit. De fick komma till Nastränderna. Där väntade årtusenden i tortyr. Detta kunde ju vikingarna dra nytta av. Alla ville ju slåss så de kunde komma till Valhall. Detta tror jag gjorde så att vikingarna kunde slåss utan att vara rädda. Alla visste ju att de skulle komma till Valhall om de dött på "värdigt" sätt. Det tror jag förstärkte vikingarnas armé kraftigt. Om man hade haft en annan tro som gjorde så att alla kom till samma plats efter döden så hade nog många valt att göra något annat än att kriga. Då hade kanske inte vikingarna varit kända för deras blodtörstiga armé. De hade kanske varit kända för något annat. Vikingarnas tro gjorde ju också så att man fick mindre brottslingar. Man ville ju självklart inte vara brottsling så man kom till Nastränderna. Detta var ju en fördel för dem. De flesta var ju väldigt noggranna med sin tro så de flesta följde nog också den.